Design thinking

4 februari, 2018

– ett sätt att bygga på varandras idéer för att lösa problem och forma en produkt utifrån användarens behov

(Guest blogger:  Hanna Forsberg – originally posted on Hannas Skolblogg, here>>)

Den här veckan hade Viktor Rydberg Gymnasium (VRG), Djurholm, ett pedagogiskt utvecklingsmöte tillsammans med personal från Täby Enskilda Gymnasium (TEG). Henrik Gattberg och Alexandra Koumi höll en workshop för att introducera design thinking och hur vi kan använda det för att utveckla våra undervisningmetoder. Henrik och Alexandra har använt metoden i sina kurser, då ekonomielever (gy) ska komma på och utveckla idéer till sina UF-företag.

Design thinking är ett koncept som är väl använt inom många områden, och ämnar att bidra till kreativa och lösningsfokuserade skapande-processer.

De olika stegen i design thinking kan beskrivas som följande:

• Empathize – sätt dig in i användarnas situation för att bättre se och förstå deras behov
• Define – vilket problem ska lösas?
• Ideate – generera idéer tillsammans (det finns flera systematiska metoder för detta*)
• Prototype – ta fram en testbar prototyp som har potential att lösa det aktuella problemet
• Test – testa prototypen, analysera resultatet, och återupprepa de tidigare stegen tills önskat resultat har uppnåtts

* Beskrivningar och exempel på metoder för de olika stegen går bland annat att finna på nätet (se länkar nedan)

Bild hämtad från Interaction Design Foundation

Prototyp, och test av denna, görs tidigt i processen för att få användbar återkoppling och kunna återupprepa de tidigare stegen vid behov. Detta för att utveckla idéer och lösningar så att produkten blir så användaranpassad och lösningsorienterad som möjligt. Det är därför viktigt att redan i idéstadiet tänka på hur man kan skapa en testbar prototyp utifrån sina uppslag.

Tanken är också att man ska “tänka nytt och stort”, utan begränsningar. ”Kvantitet är kvalitet”, och i de första faserna bör man få in så många idéer och uppslag som möjligt, för att sedan selektera, sortera, mixa och bygga vidare på varandras idéer (divergent till konvergent). Detta gjordes under workshopen med stöd av post-it-lappar och upplägg hämtade från Hyper Islandoch dSchool vid Stanford University (se t.ex. dSchools Design Bootleg). Som vi märkte under eftermiddagen har metoden förutsättningar att leda till en positiv diskussion där alla bidrar, och det var högt i tak.

Som projektledare för arbete med digitalt stöd i skolan, ser jag möjligheter med denna metod i utveckling av adekvat användning och implementering av digitala verktyg och stödsystem. Metoden liknar cykliska och användarcentrerade approacher som vi har använt tidigare, men är något mer fokuserad på själva idé-processen. Hur kan de digitala verktygen lösa problem och utmaningar som vi möts av i undervisningen? Det kan röra sig om tidsbrist, administrationsbörda, kommunikation, kompensatoriska verktyg, likvärdighet, tillgänglighet, med mera. När det gäller planering och utformande av kurser och undervisningsresurser (digitala eller analoga), är detta precis vad instructional design handlar om (läs mer om hur vi tänker kring arbetet med vår pedagogiska plattform CanvasLMS här). Vid implementering av kraftfullare digitala plattformar med många funktioner för undervisning och undervisningsrelaterat kan den här processen var extra givande; vad vill jag att de digitala funktionerna ska göra för mig och mina elever? Hur formar jag en prototyp för det? Hur testar jag det? I skolans värld kan det dock vara fördel att initialt testa i mindre skala, i lärargrupper eller liknande, för att inte äventyra elevernas inlärning. Nästa fråga är: Hur kan man utveckla produkten för att möta elevernas och lärarnas behov? Dialog mellan produktutvecklare och slutanvändare är, och förblir, central.

Jonas Söderström har med stor träffsäkerhet beskrivit problemen med icke anpassade digitala arbetsmiljöer i sin bok ”Jävla skitsystem!”. Läsvärd!

Det jag fastnade mest för under eftermiddagens övning var att metoden satte igång tankeprocesserna på ett bra sätt, och vi delade idéer demokratiskt och utvecklade dessa tillsammans. Jag påmindes också om hur roligt och givande det är att ta del av konkreta, didaktiska tips från kollegor.

Tack Alexandra och Henrik!

Alexandra Koumi och Henrik Gattberg, lärare i företagsekonomi och entreprenörskap vid Viktor Rydbergs skolor