Efter jul har eleverna på VRG två veckors schemabrytande projekt. Projekten är uppdelade årskurs- och programvis, och i år skapade vi ett nytt ämnesövergripande projekt med centralt innehåll ur kurserna Biologi 1 och Svenska 1 som vi kallar ”Vetenskapligt arbetssätt och skrivande”. Tre lärare, två biologilärare och en svensklärare, samverkade i projektets planering och utförande. Projektet rör följande centrala innehåll i respektive kurs:

Centralt innehåll Biologi 1

• Simulering av evolutionära mekanismer och bearbetning av data.
• Planering och genomförande av experiment och observationer, samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
• Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
• Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
• Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
• Biologins idéhistoria och arbetsmetoder, samt hur modeller och teorier förändras över tid.

Centralt innehåll Svenska 1

• Skriftlig framställning av texter för kommunikation (naturvetenskaplig rapport). Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang

• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.

Under projektet fick eleverna utföra två laborationer, en i klassisk genetik och en i populationsgenetik. Laborationerna är enkla i sitt utförande, men behandlar genetik på relativt komplex nivå. Vi valde den modellen i och med att vi under dessa veckor hanterade tre klasser parallellt, men hade gott om tid till diskussion och fördjupning. Till den första laborationen skrev eleverna en laborationsrapport i grupp, med elevrespons i grupp. Elevresponsen gavs analogt i klassrummet, i opponeringsformat, där grupperna gav konstruktiv respons till varandra. Efter den andra laborationen lämnade eleverna in individuella rapporter, vilka kamratbedömdes digitalt och anonymt via vår kursplattform CanvasLMS. Varje elev fick två rapporter att ge respons på, och därmed återkoppling från två andra elever på sin egen rapport. Kamratbedömningen utfördes under av oss kontrollerade former, och utvecklade rapporterna väl – både enligt oss och eleverna!

Reflektion efter kamratbedömningen

Laborationer

Den första av de två laborationerna som utfördes var Ärftlighet hos majs (LAB 1), där man studerar ärftlighetsmönster enligt Mendels lagar (mono- och dihybrid klyvning) genom att räkna korn med olika fenotyper på majskolvar (färg och form). Majskolvar beställdes från Heraco. Jag har utfört den här laborationen i flera år, och den leder alltid till gott engagemang och bra diskussion om korsningscheman och centrala begrepp inom den klassiska genetiken.

• Instruktioner: Lab Bi1 Ärftlighet hos majs VT18
• Instruktioner (enklare version): Övning Bi1 Ärftlighet hos majs

Den andra laborationen är en simulering av mikroevolution med hjälp av kulor (LAB 2). I simuleringen studerar man Hardy-Weinbergs samband mellan allelfrekvensen i en population och förväntade genotyper hos avkomman. Instruktioner finns nedan och jag har skrivit om upplägget i tidigare blogginlägg.

• Instruktioner: Lab Bi1 Populationsgenetik med kulor
• Inledande övning: Lab Bi1 Populationsgenetik med kulor – inledande övning

 

Schema för projektveckorna

VECKA 1

Dag 1: Genomgång och praktisk information om projektet, samt hur man hanterar innehåll och funktioner för kursen i den digitala kursplattformen. Teoretisk genomgång av klassisk genetik inför den första laborationen Ärftlighet hos majs (LAB 1). Alla lärare träffar alla elever.

Dag 2: Genomgång av vetenskaplig metodik. Planering och utförande av LAB 1.

Dag 3: Genomgång vetenskapligt skrivande av biologi- och svensklärare tillsammans. Skrivarstuga, i grupp och med lärarstöd. Inlämning av första utkast till laborationsrapport LAB 1.

Dag 4: Kamratrespons i grupp. Två grupper byter rapporter med varandra och ger återkoppling på papper och muntligt i klassrummet (typ opponering), enligt riktlinjer och moderering av lärare.

Dag 5: Eget skrivande, färdigställande av rapport efter kamratrespons, och slutlig inlämning (LAB 1). Reflektionsövning: Vad fick du ut av kamratresponsen?

VECKA 2

Dag 6: Genomgång populationsgenetik och inledande övningar med syfte att processa teorin. Förberedelser och utförande av laboration Populationsgenetik med kulor (LAB 2).

Dag 7: Skrivarstuga med lärarstöd (frivillig).

Dag 8: Genomgång, repetition och information gällande vetenskapligt skrivande och kunskapskrav. Frågestund och skrivarstuga med biologi- och svensklärare.

Dag 9: Individuellt skrivande med lärarstöd digitalt. Första inlämning LAB 2, med kamratrespons. Eleverna tilldelades två rapporter var: digitalt, automatiskt, slumpmässigt och anonymt, i vår kursplattform. Återkopplingen gavs med hjälp av plattformens egna verktyg, med lärares översyn. Återkoppling av lärare på rapport LAB 1.

Dag 10: Färdigställande och inlämning av rapport LAB 2 efter kamratbedömning och återkoppling från lärare på rapport LAB 1.

Hur blev det?

Detta var elevernas första möte med laborationsrapportskrivande på gymnasiet. Vi tyckte att det var mycket värdefullt att biologi- och svensklärare samverkade i framtagande av material och utveckling av samsyn kring skrivande och begrepp. Vi höll ett relativt högt tempo och stenhårda deadlines, och kunde följa eleverna under hela skrivprocessen. I diskussionerna och den muntliga opponeringen framkom det med all önskvärd tydlighet hur pass insatta individuella elever var i grupparbete och grupprapport. Vi upplever att det intensiva fokuset på skrivprocessen, med möjlighet till snabb och direkt återkoppling på olika plan, drev på lärandet på ett bra sätt. Vi vill absolut upprepa projektet nästa år.

Fördelar

• Eleverna utvecklade sitt skrivande till större grad än vad de har gjort när vi har haft samma upplägg utspritt över höstterminen.
• Vi kunde diskutera genetik med eleverna på en hög nivå och de fick god övning i begreppshantering.
• Samsyn hos lärarna kring vetenskapligt skrivande.

Vad vi kommer att tänka på nästa gång

• Det är viktigt att eleverna har möjlighet att befästa kunskaper och begrepp inför laborationerna, vi kommer därför att skapa fler repetitionsövningar och självrättande test för egenkontroll.
• Vi hade förberett ett pass om pseudovetenskap, men vi lade den tiden till frågestund och skrivstuga istället för att inte störa processen. Vi vill dock ha med detta pass, men kommer att planera in det mer strategiskt.

Digitalt stöd

Vi skapade en kurs med material, läshänvisningar och uppgifter, i vår digitala plattform. Utan den hade vi inte kunnat kommunicera med eleverna och organisera projektet lika framgångsrikt. Administration av tre klasser, inlämningar och återkoppling underlättades enormt, bland annat med automatisk gruppindelning och tilldelning av rapporter vid kamratbedömningen. Med hjälp av det digitala stödet kunde vi frigöra tid till elevkontakt och möjliggöra effektiv sambedömning. Eleverna fick även öva på att skapa egna HTML-baserade sidor för gemensamt material, och vissa använde plattformens verktyg för videokonferenser, vilket kan tänkas räknas till användbar (adekvat) digital kompetens. Nu när projektet ligger i kursplattformen blir det också enkelt att återupprepa projektet nästa år (för oss eller andra lärare). Sammanfattningsvis, ett gott exempel på hur man kan dra fördel av skolans digitalisering.